Susanne Ringell
| Susanne Ringell | |
 Susanne Ringell, 30 september 2017. | |
| Född | 28 februari 1955 Helsingfors |
|---|---|
| Medborgare i | Finland[1] |
| Sysselsättning | Poet, författare, skådespelare |
| Make | Anders Larsson |
| Utmärkelser | |
| Hugo Bergroth-priset (2008) Svenska Yles litteraturpris (2010) Ludvig Nordström-priset (2020) | |
| Redigera Wikidata | |
Susanne Gun Emilia Ringell, född 28 februari 1955 i Helsingfors[2], är en finlandssvensk författare, dramatiker och poet.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Ringell har utbildat sig vid Helsingfors universitet och Teaterhögskolan i Helsingfors och har sedan dess varit verksam vid flera finlandssvenska teatrar.
Susanne Ringell var från 1992 till hans död gift med författaren och skådespelaren Anders Larsson (1952–2021).[3]
Priser och utmärkelser
[redigera | redigera wikitext]- 1994 – Granberg-Sumeliuska priset för Det förlovade barnet
- 1995 - Prix Italias huvudpris för hörspelet Vestalen
- 1998 - Svenska Litteratursällskapets pris för novellsamlingen Åtta kroppar
- 2000 - Stiftelsen Längmanska Kulturfondens pris
- 2004 - Prix Europa Radio France för hörspelet Och om bettlare och vägmän
- 2004 - Svenska Litteratursällskapets pris för romanen Katt begraven
- 2007 – nominering till Sveriges Radios Novellpris för Mellan sylta och kompott ur samlingen En god Havanna
- 2008 – Hugo Bergroth-priset
- 2010 – Svenska Yles litteraturpris för Vattnen
- 2010 – Svenska litteratursällskapet i Finlands pris ur Ragnar, Ester, Rolf och Margareta Bergboms fond[4]
- juli 2013 – Månadens diktare i Sveriges Radios program Dagens dikt
- 2015 - Svenska Litteratursällskapets pris för kortprosasamlingen Tärnornas station
- 2016 - Boismanska priset för hörspelet Svärmorstungor
- 2018 - Nominerad till Nordiska Rådets Litteraturpris 2018 för God morgon
- 2020 - Ludvig Nordström-priset för sin novellkonst[5]
Bibliografi
[redigera | redigera wikitext]- Det förlovade barnet : noveller (1993)
- Vestalen : ett radioporträtt med störningar (1994)
- Gall eller Våra osynliga väntrum : en berättelse i sviter (1994)
- Vara sten (1996)
- Åtta kroppar (1998)
- Av blygsel blev Adele fet : alfabetiska nedslag (2000)
- Katt begraven (2003)
- En god Havanna : besläktat (2006)
- Ryggens nymåne : prosalyrisk svit (2009)
- Simma näck : en pjäs (2009)
- Vattnen : noveller (2010)
- På utvägen var jag en annan (2012)
- Guiden (2014)
- Tärnornas station (2014)
- God morgon (2017)
- Frimärken (2019)
- Kroppens kalligrafi (2022)
- Att avskalas ett liv (2024)
Dramatik
[redigera | redigera wikitext]- Vendettan (radiohörspel) - 1990
- Pantlånekontoret - 1992
- Vestalen (radiohörspel) - 1994
- Harriets hus (radiohörspel) - 1999
- Jungfru Anna - 2000
- Och om bettlare och vägmän (radiohörspel) - 2002
- Eftermiddag - 2002
- So long, Marianne (radiohörspel) - 2008
- Simma näck - 2009
- Rosenfång III (radiohörspel) - 2011
- In transit (monolog) - 2015
- Svärmorstungor (radiohörspel) - 2016
- De langerhanska öarna - 2017
- Nattvakten - Askarin (radiohörspel) - 2018
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ”Susanne Ringell”. Schildts & Söderströms. Arkiverad från originalet den 2 augusti 2013. https://archive.is/20130802092702/http://www.sets.fi/Author.php?id=214. Läst 2 augusti 2013.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, id-nummer i Frankrikes nationalbiblioteks katalog: 124781792, läst: 27 mars 2017.[källa från Wikidata]
- ^ ”Ringell, Susanne”. Kirjasampo.fi. http://www.kirjasampo.fi/fi/kulsa/saha3%253Au456765df-9a99-48de-a0d6-7a1ff36280c9. Läst 14 juni 2014.
- ^ Susanne Ringell i Uppslagsverket Finland (webbupplaga, 2012). CC-BY-SA 4.0
- ^ ”Utdelade pris och stipendier 2010”. Svenska litteratursällskapet i Finland. Arkiverad från originalet den 25 maj 2012. https://archive.is/20120525235902/http://www.sls.fi/doc.php?docid=714. Läst 2 augusti 2013.
- ^ Susanne Ringell får årets Lubbe Nordström-pris för sin novellkonst Läst 18 november 2019
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
|