Urashima
Urashima Tarō (
Ett par varianter av idag
[redigera | redigera wikitext]Den version som berättas för dagens förskolebarn i bilderbok av stort format med hårda pärmar[1] inleds med att Urashima räddar sköldpaddan från några pojkars elaka lek på stranden. Det gör han genom att köpa sköldpaddan för ersättningen han fått för dagens fiskfångst, vilken annars skulle kommit familjen till godo. Mor, far och lillasyster beklagar sig dock inte, utan berömmer honom för den goda gärningen. När han någon tid senare trots familjens varningar, råkar ut för en storm blir han själv räddad av en fullvuxen sköldpadda, en minogame, förälder till den lilla som därtill är gudadotterns sällskapsdjur. Som tack blev han mottagen av havsgudens dotter, Otohime (
I en annan version, som fortfarande hörs och återges i Ida Trotzigs bok ”Japanska Sagor” (1911)[2], så frälste Urashima, utan att just då veta om det, en övernaturlig varelse i en sköldpaddas skepnad. Han råkar själv fånga sköldpaddan i sitt nät, men släpper den åter i vattnet för att den ska få chans att leva sitt liv. Det är havsgudens undersköna dotter, här kallad Urana No, som sänts dit av sin far för att pröva Urashimas sinnelag. Genom sin goda gärning hade han visat sig vara den rättskaffens yngling fadern önskade sin dotter och hon erbjuder honom att genast bli sin make. Hon för honom till faderns fantastiska palats av silver, guld och rödaste korall. När han så en morgon bedyrande sin lycka ändå ber sin hustru att helt kort få återse sina föräldrar och syskon, tvekar hon men ger med sig mot löfte att han inte öppnar asken, som han måste ta med sig. Han träffar så småningom på ett par gubbar som berättar att fiskaren Urashima hade drunknat för 300 år sedan och att hans syskon och deras barnbarn sedan länge är döda och inga andra anhöriga är kända. För att komma tillbaka till sin maka öppnar han asken utan tanke på sitt löfte och skadan är skedd. Hans levnadssaga kom till ända, eftersom han varit olydig.
Återverkan
[redigera | redigera wikitext]Sagan har funnit sin väg i Japans närområde under århundraden. Moderna japanska varianter saknas inte heller: Urusei Yatsura, Love Hina, Yu Yu Hakusho är några exempel. En SF-författare, Toyoda Aritsune, använder den så kallade tvillingparadoxen att förklara tidsförskjutningen hos Urashima.
Den amerikanska SF-författaren Ursula K. Le Guin använder vår huvudperson för sin fantasy-samling A Fisherman of the Inland Sea, där en av novellerna, "Another Story" är mer specifik.
Flera videospel utnyttjar likaså detta tema.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ Monogatari e-hon nr 8(av 20), Urashima, Iwasaki Shoten 2:a uppl. (1970)
- ^ Gaby Stenberg-Koch; Japanska sagor samlade av Ida Trotzig, BonnierCarlsenAB (1996). ISBN 91-638-3332-8. Ett urval om tio stycken ur Trotzigs original från 1911 med nya illustrationer
Se även
[redigera | redigera wikitext]- Pandora, vars ask har likartad effekt i grekisk mytologi.