(Translated by https://www.hiragana.jp/)
West Ridgeway – Wikipedia Hoppa till innehållet

West Ridgeway

Från Wikipedia
Uppslagsordet ”Ridgeway” leder hit. För efternamnet Ridgeway, se Ridgeway (efternamn). För andra betydelser, se Ridgeway (olika betydelser).
West Ridgeway
Född16 maj 1844
Essex, Storbritannien
Död16 april 1930 (85 år)
London
Medborgare iStorbritannien
Utbildad vidSt Paul's School
SysselsättningÄmbetsman, diplomat, politiker
Befattning
Ledamot av Irlands kronråd
Isle of Mans viceguvernör (1883–1895)[1]
Brittiska Ceylons guvernör (1896–1903)[2]
BarnViolet Aline Ridgeway (f. 1885)[3]
Utmärkelser
Riddare med storkors av Bathorden
Riddare med storkors av Sankt Mikaels och Sankt Georgsorden[4]
Knight Commander av Indiska stjärnorden
Redigera Wikidata

Joseph West Ridgeway, född den 16 maj 1844, död den 16 april 1930, var en brittisk militär och ämbetsman.

Ridgeway blev 1861 officer i brittisk-indiska armén, deltog 1879-1880 med utmärkelse i afghanska kriget, var 1880-1884 utrikes understatssekreterare i indiska regeringen och 1885 brittisk kommissarie för bestämmande av gränsen mellan Ryssland och Afghanistan samt vistades i diplomatiskt uppdrag i Sankt Petersburg 1886-1887.

Ridgeway erhöll 1885 knightvärdighet, blev 1887 överste, var 1887-1893 understatssekreterare för Irland, utförde 1892-1893 en diplomatisk mission i Marocko, var 1893 guvernörIsle of Man och 1896-1903 guvernör på Ceylon, om vars ekonomiska uppryckning han därunder inlade stora förtjänster.

Ridgeway sändes 1906 till Sydafrika som ordförande i den kommission, som skulle förbereda utfärdandet av författningar för Transvaal och Oranjefristaten. Ridgeway tillhörde det liberala partiet och försökte ett par gånger förgäves bli vald till underhusmedlem.

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Ridgeway, sir Joseph West, 1904–1926.
  1. ^ läs online, www.worldstatesmen.org .[källa från Wikidata]
  2. ^ läs online, www.worldstatesmen.org .[källa från Wikidata]
  3. ^ Darryl Roger Lundy, The Peerage.[källa från Wikidata]
  4. ^ The London Gazette, 27150, s. 2, läs online.[källa från Wikidata]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]