bekant
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
Svenska
[redigera]Adjektiv
[redigera]Böjningar av bekant | Positiv | |
---|---|---|
Attributivt | ||
Obestämd singular |
Utrum | bekant |
Neutrum | bekant | |
Bestämd singular |
Maskulinum | bekante |
Alla | bekanta | |
Plural | bekanta | |
Predikativt | ||
Singular | Utrum | bekant |
Neutrum | bekant | |
Plural | bekanta | |
Kompareras med mer och mest. | ||
Adverbavledning | (bekant)? |
bekant
- som man känner till
- välkänd, berömd
Översättningar
[redigera]som man känner till
Substantiv
[redigera]Böjningar av bekant | Singular | Plural | ||
---|---|---|---|---|
utrum | Obestämd | Bestämd | Obestämd | Bestämd |
Nominativ | bekant | bekanten | bekanta | de bekanta |
Genitiv | bekants | bekantens | bekantas | de bekantas |
bekant
- person man känner i någon grad, men relativt ytligt
- 1836: Axel, sida 30, friherrinnan Sofia Margareta von Knorring:
- Axel sade ett hjertligt farväl till flera vänner och bekanta, som från stranden vinkade honom ännu en afskedshelsning, inan de gingo hem till sig.
- Axel sade ett hjertligt farväl till flera vänner och bekanta, som från stranden vinkade honom ännu en afskedshelsning, inan de gingo hem till sig.
- Grammatik: Substantivering av adjektivet bekant och böjs därefter.
- Etymologi: Substantiveringen av bekant är känt i svenska språket sedan omkring år 1605.[1]
- 1836: Axel, sida 30, friherrinnan Sofia Margareta von Knorring:
Översättningar
[redigera]Översättningar