jakt

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska

[redigera]

Substantiv

[redigera]
Böjningar av jakt 1. Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ jakt jakten jakter jakterna
Genitiv jakts jaktens jakters jakternas

jakt

  1. förföljelse av någon eller något med syfte att fånga, i fråga om djur oftast för att döda; även om strävan efter något önskvärt
    Användning: Jakt kan sammansättas med i stort sett vilket substantiv som helst och då betyda en jakt på detta. (soffjakt, svampjakt, fjärilsjakt).
    Vi ska ut på jakt imorgon.
    En hetsk jakt på mördaren inleddes.
    Hejsan, vi är på jakt efter en svart skinnsoffa utan skaj.
    Fotografen har varit på jakt efter en bra bild i snart en månad.
    Synonymer: vede
    Sammansättningar: andjakt, antilopjakt, beckasinjakt, biljakt, björnjakt, drevjakt, ejderjakt, elefantjakt, falkjakt, fasanjakt, fågeljakt, grytjakt, grävlingsjakt, harjakt, hetsjakt, häxjakt, högdjursjakt, högviltsjakt, jaktbar, jakthorn, jakthund, jakttrofé, jaktlycka, jaktmark, jaktsäsong, karriärjakt, klappjakt, knipjakt, kostnadsjakt, lejonjakt, licensjakt, lodjursjakt, morkullejakt, nyhetsjakt, nöjesjakt, okynnesjakt, orrjakt, polisjakt, profitjakt, pälsjakt, rapphönsjakt, rekordjakt, rovjakt, rådjursjakt, råttjakt, rävjakt, sekundjakt, sensationsjakt, sjöfågelsjakt, skattjakt, skyddsjakt, smygjakt, småfågelsjakt, småviltsjakt, spårjakt, statusjakt, storviltsjakt, stövarjakt, säljakt, talangjakt, tigerjakt, tjuvjakt, ubåtsjakt, ungfågelsjakt, utterjakt, vargjakt, vildsvinsjakt, åteljakt, älgjakt
    Etymologi: Av fornsvenska iakt.
    Besläktade ord: jaga
  2. (sjöfart) mindre snabbgående fartyg, numera oftast om större båtar avsedda för privat rekreation
    En prålig jakt var fastsurrad vid grannens brygga.
    Synonymer: yacht
    Sammansättningar: lustjakt, lyxjakt, motorjakt, segeljakt
    Etymologi: Från medelnordtyska jacht(schip) med samma betydelse. Besläktat med 1. (fartyg).

Översättningar

[redigera]