klyva

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Se även kliva.

Svenska

[redigera]

Verb

[redigera]
Böjningar av klyva  Aktiv Passiv
Infinitiv klyva klyvas
Presens klyver klyvs (klyves)
Preteritum klyvde klyvdes
Supinum klyvt klyvts
Imperativ klyv
Particip
Presens klyvande, klyvandes
Perfekt klyvd

Not:

svag böjning

Böjningar av klyva  Aktiv Passiv
Infinitiv klyva klyvas
Presens klyver klyvs (klyves)
Preteritum klöv klövs
Supinum kluvit kluvits
Imperativ klyv
Particip
Presens klyvande, klyvandes
Perfekt kluven

Not:

stark böjning

klyva

  1. (även reflexivt: klyva sig) dela något (styvt eller hårt) på längden; (utvidgat) dela en helhet i två (eller flera) delar
    Synonymer: klovå (orsamål); halvera, tudela
    En viktig händelse under 1900-talet var att människan lärde sig klyva atomer.
    Etymologi: Av fornsvenska klyva, av urgermanska *kleubaną, av urindoeuropeiska *glewbʰ- (”klyva, dela”). Besläktat med engelska cleave, danska kløve.
    Användning: Vardagligt används även supinumformen klyvit(s) och perfektparticipformerna klyven, klyvet, klyvna och klyvne.
    Besläktade ord: klyv, klyvbar, klyvning, klyfta, klyftig
    Sammansättningar: klyvyxa

Översättningar

[redigera]