Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
tien
- grundtalet tio
- Etymologi: Av nederländska tien, av medelnederländska tien, av fornlågfrankiska *tian, av urgermanska *tehun, av urindoeuropeiska *déḱm̥t
- Se även: tiende
tien
- böjningsform av tie
Tabell över pronomen
Personliga
pronomen
|
Nominativ
|
Ackusativ
|
Dativ
|
Possessiva pronomen
|
Possessiva determinativer
|
Disjunktiv
|
Reflexiv
|
Disjunktiv reflexiv
|
Lokativ
(à)
|
Genitiv
(de)
|
| Singular
|
Plural
|
Singular
|
Plural
|
| Maskulinum
|
Femininum
|
Maskulinum
|
Femininum
|
Maskulinum
|
Femininum
|
1:a person
singular
|
je, j'2
|
me, m'2
|
me, m'2
|
(le) mien
|
(la) mienne
|
(les) miens
|
(les) miennes
|
mon
|
ma, mon2
|
mes
|
moi
|
me, m'2
|
moi
|
à moi
|
de moi
|
2:a person
singular
|
tu
|
te, t'2
|
te, t'2
|
(le) tien
|
(la) tienne
|
(les) tiens
|
(les) tiennes
|
ton
|
ta, ton2
|
tes
|
toi
|
te, t'2
|
toi
|
à toi
|
de toi
|
3:e person
singular maskulinum
|
il
|
le, l'2
|
lui
|
(le) sien
|
(la) sienne
|
(les) siens
|
(les) siennes
|
son
|
sa, son2
|
ses
|
lui
|
se, s'2
|
soi
|
y
|
en
|
3:e person
singular femininum
|
elle
|
la, l'2
|
lui3
|
(le) sien
|
(la) sienne
|
(les) siens
|
(les) siennes
|
son
|
sa, son2
|
ses
|
elle
|
se, s'2
|
soi
|
y
|
en
|
1:a person
plural
|
nous
|
nous
|
nous
|
(le) nôtre
|
(la) nôtre
|
(les) nôtres
|
(les) nôtres
|
notre
|
notre
|
nos
|
nous
|
nous
|
nous
|
à nous
|
de nous
|
2:a person
plural1
|
vous
|
vous
|
vous
|
(le) vôtre
|
(la) vôtre
|
(les) vôtres
|
(les) vôtres
|
votre
|
votre
|
vos
|
vous
|
vous
|
vous
|
à vous
|
de vous
|
3:e person
plural maskulinum
|
ils
|
les
|
leur
|
(le) leur
|
(la) leur
|
(les) leurs
|
(les) leurs
|
leur
|
leur
|
leurs
|
eux
|
se, s'2
|
soi
|
y
|
en
|
3:e person
plural femininum
|
elles
|
les
|
leur
|
(le) leur
|
(la) leur
|
(les) leurs
|
(les) leurs
|
leur
|
leur
|
leurs
|
elles
|
se, s'2
|
soi
|
y
|
en
|
| Not: |
- Används även som andra person singular för att uttrycka artighet. Verb böjs då efter andra person plural, medan adjektiv fortfarande böjs i singular.
- Används då nästa ord börjar med vokal.
- Vid prepositionell dativ används elle: à elle.
|
|
|
tien
- (possessiva pronomen, singular maskulinum) din, ditt
tien
- grundtalet tio
- Etymologi: Av medelnederländska tien, av fornlågfrankiska *tian, av urgermanska *tehun, av urindoeuropeiska *déḱm̥t
