zon

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska

[redigera]

Substantiv

[redigera]
Böjningar av zon  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ zon zonen zoner zonerna
Genitiv zons zonens zoners zonernas

zon

  1. avgränsat område
    Sammansättningar: bränningszon, farozon, frizon, hemfridszon, klimatzon, lastzon, riskzon, skyddszon, surfzon, tidszon, zongräns
    Homofoner: son (betydelse 3), zoon

Översättningar

[redigera]

Nederländska

[redigera]

Substantiv

[redigera]
Böjningar av zon  Singular Plural
femininum
Nominativ zon zonnen

zon f

  1. sol

Zazaiska

[redigera]

Substantiv

[redigera]

zon

  1. (nordzazaiska) språk