Nederländerna

*Nederland*
Nederländerna
Nederland; Nederländerna
Flagga	Statsvapen
	Valspråk: Je maintiendrai; (franska för "Jag skall stå fast")
	Nationalsång: Wilhelmus van Nassouwe;
	läge
Huvudstad	Amsterdam
Största stad	Amsterdam (cirka 813 000 inv.)
Officiellt språk	Nederländska2
Statsskick	Konstitutionell monarki
Självständighet	Spansk-nederländska kriget
Yta
Demografi
BNP (PPP)	2014 års beräkning
HDI (2012)	0,921 (4f:e)
Valuta	Euro3 (EUR)
Tidszon	CET (UTC+1)
	Topografi
Nationaldag	30 april
Nationalitetsmärke	NL
Landskod	NL
Toppdomän	.nl
Landsnummer	31
	1Den Haag är säte för regeringen.; 2 I Nederländerna är frisiska också ett officiellt språk (talas dock bara i Friesland).; 3Före 2002: Gulden.

För regionen Nederländerna, se Nederländerna (region). För regionen Holland, se Holland (region).

Nederländerna (nederländska Nederland (fil) IPA: /ˈne:dərlɑnt/) är ett land i Västeuropa. Landet gränsar till Nordsjön i norr och väster, Belgien i söder och Tyskland i öster. Till Nederländerna hör även kommunerna Bonaire, Saba och Sint Eustatius i Karibien. Nederländerna, Aruba, Curaçao och Sint Maarten bildar tillsammans Konungariket Nederländerna.

Nederländernas huvudstad är Amsterdam, men regeringen och generalstaterna har säte i Haag, där också monarken har sitt residens. Officiellt språk är nederländska. Frisiska är officiellt språk (vid sidan av nederländska) i provinsen Friesland. Ytterligare erkända regionala språk, dock inte med samma status som frisiska, är nedersaksiska och limburgiska. På Bonaire är papiamento officiellt språk, på Saba och Sint Eustatius engelska. Med cirka 400 invånare/km² är Nederländerna det befolkningstätaste landet i Europa (mikrostater borträknade). Nederländerna kallas ofta felaktigt Holland, vilket endast är namnet på en del av landet.

Landet deltog i grundandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen 1951, vilken senare utvecklades till Europeiska unionen. Nederländerna är även medlem i militäralliansen Nato sedan den grundades 1949.

Historia

Detta avsnitt är en sammanfattning av Nederländernas historia.

Under Karl V, tysk-romersk kejsare (1519–1556) och kung av Spanien, var regionen en del av de sjutton nederländska provinserna, i vilka även det mesta av dagens Belgien ingick. Efter det spansk-nederländska kriget mot Karl V:s son Filip II av Spanien, växte den norra delen, under namnet De sju förenade Nederländernas republik, till en av de mäktigaste sjöfararnationerna och ekonomiska stormakterna under 1600-talet. Perioden kallas den Nederländska stormaktstiden. Kolonier och handelsstationer etablerades över hela världen.

Under Napoleon I införlivades landet med det franska väldet men återfick självstyre tillsammans med de österrikiska Nederländerna och med Luxemburg 1815. Belgien bröt sig loss 1830. Luxemburg lydde under det nederländska kungahuset men med andra tronföljdsregler och bröts loss efter kung Vilhelm III:s död. Under 1800-talet industrialiserades Nederländerna förhållandevis långsamt jämfört med kringliggande länder.

Nederländerna var neutrala i första världskriget och i inledningen av andra världskriget, men ockuperades trots detta av Nazityskland i maj 1940 och befriades inte förrän 1945. Efter kriget blomstrade industrin åter inom Benelux och EG. Nederländerna blev också medlemmar i Nato.

När Europeiska kol- och stålgemenskapen skapades 1952 var Nederländerna ett av grundarländerna.

Se även: Lista över Nederländernas regenter.

Politik

Nederländerna var en republik från 1581 till 1806. Därefter, 1810, blev det kungariket Holland, som ockuperades av Frankrike mellan 1810 och 1813. Sedan 1815 har landet varit en konstitutionell monarki. Grundlagen är från 1815, men den reviderades 1848 av liberalen Johan Rudolf Thorbecke, vilket gjorde landet parlamentariskt och utvidgade folkrepresentationen, varför gällande konstitution brukar sägas vara från det året.

Statschef är sedan 30 april 2013 kung Willem-Alexander. Formellt tillsätts regeringsmedlemmarna av honom. I praktiken bildas en koalitionsregering när resultatet av parlamentsvalen presenteras (något som kan ta flera månader). Därefter tillsätts denna formellt av kungen. Premiärministern, eller Minister President, leder arbetet i regeringen. Denne är vanligtvis även ledare för det största partiet i koalitionsregeringen.

Nederländernas lagstiftande församling, Generalstaterna, består av två kammare. Val till de 150 platserna i Generalstaternas andra kammare äger rum vart fjärde år, eller tidigare om andrakammaren har gjort en misstroendeförklaring mot regeringen. Den mindre viktigare senaten (Eerste Kamer eller den första kammaren) väljs vart fjärde år efter provinsvalen av de nyvalda medlemmarna i provinsernas folkvalda församlingar. Det finns ingen spärr för hur stort ett parti måste vara i procentenheter för att få en plats i parlamentet; omkring 60 000 röster eller 0,67% brukar räcka för en parlamentsplats.

Statsvetare betraktar Nederländerna som ett klassiskt exempel på en konsociationell demokrati. Under 2000-talet har landet dock skakats av ett par mycket uppmärksammade politiska attentat (till exempel mordet på högerpopulisten Pim Fortyun 2002), som fått det annars så lugna samhällsklimatet att skifta.

Resultat av valet till underhuset, den 12 september 2012:
Partinamn	Mandat	Röstandel
Folkpartiet för Frihet och Demokrati (VVD)	41	26,4%
Arbetarepartiet (PvdA)	38	24,7%
Frihetspartiet (PVV)	15	10,1%
Socialistpartiet (SP)	15	9,6%
Kristdemokratisk appell (CDA)	13	8,5%
Demokraterna 66 (D66)	12	7,9%
Kristliga Unionen (CU)	5	3,1%
Grön Vänster (GL)	4	2,3%
Reformerta samhällspartiet (SGP)	3	2,1%
Partiet för djuren (PvdD)	2	1,9%

Administrativ indelning

Nederländerna är indelade i 12 administrativa regioner, kallade provincies (provinser):

Groningen - i nordöst
Friesland (Fryslân) - norr
Drenthe - nordöst, söder om Groningen
Overijssel - öst, söder om Drenthe
Flevoland - mitten, vid IJsselmeer
Gelderland - östra mitten, söder om Overijssel
Utrecht - mitten
Noord-Holland - nordväst
Zuid-Holland - västra mitten, söder om Noord-Holland
Zeeland - sydväst
Noord-Brabant - söder
Limburg - sydöst, sträcker sig in i Belgien.

Elva av provinserna har medeltida anor, medan Flevoland utgörs av markområden som har vunnits från havet under 1900-talet. Alla provinser indelas i gemeenten (kommuner), totalt 403 (fr o m 2014); se Nederländska kommuner, även lista över städer i Nederländerna.

De karibiska öarna Bonaire, Sint Eustatius och Saba har status som särskilda kommuner (bijzondere gemeenten) i Nederländerna.

Geografi

Huvudartikel: Nederländernas geografi

Med en storlek på 41 526 kvadratkilometer är Nederländerna något större än Småland men mindre än Jämtlands län.

Det mest utmärkande draget hos Nederländerna är det flacka landskapet. Ungefär hälften av landet ligger mindre än en meter över havet och en fjärdedel ligger faktiskt under havsytans nivå (se karta). Högsta punkten är med sina 321 meter Vaalserberg i den sydöstligaste delen av landet, där en smal remsa skjuter ner mellan Belgien och Tyskland.

Många lågt liggande områden skyddas av vallar. Stora delar av landet är gammal havsbotten, till exempel provinsen Flevoland. Dessa områden kallas poldrar. Den stora havsviken Zuiderzee avskars på 1930-talet från Nordsjön genom den tre mil långa skyddsvallen Afsluitdijk.

Landet delas in i två delar, åtskilda av de tre floderna Lek, Waal och Maas. Dessa två områden skiljer sig genom att ha olika dialekter samt genom religiös tillhörighet, då den norra delen framför allt är protestantisk eller sekulär och den södra katolsk, undantaget vissa städer och öar.

Klimatet kännetecknas av ett tempererat, fuktigt kustklimat med milda vintrar och svala somrar. I allmänhet blåser det från sydväst och snö faller ungefär 20 dagar om året.

Resande

Nederländerna är ledande i västvärlden på cykling. Knappt varannan resa görs med bil, medan drygt var fjärde görs med cykel och var femte till fots ^[3].

Flygbolag

KLM

Ekonomi

Huvudartikel: Nederländernas ekonomi

Nederländerna har en välmående och öppen ekonomi, och regeringen har framgångsrikt minskat sin roll sedan 1980-talet. Industriell produktion sker främst inom matförädling, kemisk industri, oljeraffinering och tillverkning av elektriska maskiner. En högt mekaniserad jordbrukssektor sysselsätter inte mer än 4% av arbetskraften men producerar ett stort överskott till matförädlingsindustrin och export. Nederländerna är tredje största exportör av jordbruksprodukter i världen, efter USA och Frankrike. Nederländerna hanterade framgångsrikt frågan om offentliga finanser och stagnerande jobbtillväxt långt före sina grannländer.

Som en av initiativtagarna till euron ersatte Nederländerna sin tidigare valuta, gulden, den 1 januari 1999 tillsammans med de andra anhängarna av en gemensam europeisk valuta. Faktiska euromynt och sedlar infördes den 1 januari 2002.

Utbildningsväsende

Elever i Nederländerna har skolplikt mellan 5 och 16 års ålder. Mellan 16 och 18 års ålder gäller partiell skolplikt (partiële leerplicht), vilket innebär att eleven måste delta i någon form av undervisning åtminstone två dagar i veckan.^[4] Den som har en utbildning som kvalificerar för arbetsmarknaden kan sluta tidigare än andra. Som en sådan utbildning räknas lägst MBO-3 (se nedan).

Grundskola

Från 4-12 års ålder går alla elever i grundskolan - Basisschool. Efter denna skolform finns olika skolformer: VMBO, HAVO och VWO.

Fortsättningsskolor

Förberedande yrkesskola (VMBO)

Från 12-16 års ålder ges undervisning vid den yrkesförberedande grundskolan - Voorbereidend middelbaar beroepsonderwijs (förberedande yrkesundervisning på mellannivå). Inom denna skolform finns fyra olika program:

Grundläggande program (BBL), vilket leder till yrkesskola (MBO).
Yrkesprogram (GL), vilket leder till yrkesskola (MBO).
Kombinerat program (KBL), vilket leder till yrkesskola (MBO).
Teoretiskt program (TL), vilket leder till fackskola (HAVO) eller yrkesskola (MBO).

Yrkesskola (MBO)

Undervisning vid yrkesskolan - Middelbaar beroepsonderwijs (yrkesundervisning på mellannivå) varar ett till fyra år. Yrkesskoleundervisningen ges på fyra olika nivåer:

Nivå 1: Förberedande yrkesutbildning. Uppfyller inte kraven för upphörd skolplikt, men ger tillträde till nivå 2. Utan krav på avgångsbetyg från grundskolan.
Nivå 2: Grundläggande yrkesutbildning. Krav på avgångsbetyg från grundskolans grundläggande program (VMO-BBL).
Nivå 3: Kvalificerad yrkesutbildning. Krav på avgångsbetyg från grundskolans övriga program (VMO-GL/KBL/TL).
Nivå 4: Specialiserad yrkesutbildning. Krav på avgångsbetyg från grundskolans övriga program (VMO-GL/KBL/TL). Kvalificerar för tillträde till högskolan (HBO).

Gymnasium (HAVO)

Från 12-17 års ålder ges utbildning vid gymnasiet - Hoger algemeen voortgezet onderwijs (högre allmän fortsättningsundervisning) vilket kvalificerar för högskolan (HBO).

Gymnasium (VWO)

Från 12-18 års ålder ges undervisning vid gymnasiet - Voorbereidend wetenschappelijk onderwijs (förberedande vetenskaplig undervisning) vilket kvalificerar för universitetet (WO). Det finns två huvudformer:

Atheneum
Gymnasium (där undervisning ges i latin och forngrekiska).

Högre utbildning

Högskola (HBO)

Examen från yrkesskola, nivå 4 (MBO-4), fackskola (HAVO) eller gymnasium (VWO) kvalificerar för högskolan - Hoger beroepsonderwijs (högre yrkesundervisning). Den är fyraårig och leder till en kandidatexamen. Den kan åtföljas av en masterexamen, vilket tar ett eller två år.

Universitet (WO)

Gymnasium (VWO) eller en propedeutisk kurs på högskolan kvalificerar för universitetet - Wetenschappelijk onderwijs (vetenskaplig undervisning). Universitetet har också två nivåer, en grundnivå och en avancerad nivå, som leder till respektive kandidatexamen och masterexamen.

Försvar

Huvudartikel: Försvarsmakten i Nederländerna

Nederländerna har sedan 1996 ett yrkesförsvar bestående av 50 000 heltidsanställa soldater i de stående förbanden och utbildningsförbanden och 30 000 deltidsanställda soldater i reserven.

Armén har 23 000 heltidsanställda soldater.
Marinen har 8 000 heltidsanställda soldater i sjöstridskrafterna, 3 000 i marinkåren och 1 000 i marinflyget.
Flygvapnet har 11 000 heltidsanställda soldater, 160 stridsflygplan och 40 stridshelikoptrar.
Koninklijke Marechaussee (KMar), det nederländska gendarmeriet, är en militär polisorganisation med en personalstyrka om 6 800 personer. KMar är den fjärde försvarsgrenen i den nederländska försvarsmakten.

Demografi

Huvudartikel: Nederländernas demografi

Nederländerna är det mest tätbefolkade landet i Europa undantaget mikrostater som Monaco, och ett av de mest tättbefolkade länderna i världen, med mer än 400 invånare per kvadratkilometer.

Det finns två officiella språk, nederländska och frisiska, båda germanska språk. De hör till den västgermanska språkgrenen (tillsammans med engelskan och tyskan). Frisiska talas bara i den norra provinsen Friesland, och det är det språk som är närmast besläktat med engelskan. Förutom nederländska och frisiska talas flera dialekter av lågsaxiska i mycket av de norra och östra delarna; de saknar dock officiellt erkännande. I landets södra och sydvästra delar skiftar det nederländska språket till varianter av lågfrankiska, medan de västra dialekterna i Holland kan betecknas som en blandning. Några dialekter i Limburg är snarare tyska än nederländska.

De huvudsakliga religionerna är katolicism (18% år 1999) (biskopsdömen) och protestantism (15%). Omkring 63% av nederländarna anser sig inte vara medlemmar av någon kyrka. Området söder om de tre floderna är (eller var) allmänt sett katolskt, och den norra delen protestantisk (mestadels tillhörande den Holländska reformerta kyrkan). År 2006 beräknades nästan 6% av befolkningen vara muslimer, och mer än 1 procent hinduer.

Nederländarna är kända som ett tolerant folk^{[källa behövs]} och under de senaste decennierna har den liberala nederländska synen på narkotika, prostitution, homosexuella äktenskap och dödshjälp fått internationell uppmärksamhet^{[källa behövs]}; Amsterdam är utomlands sedd som en stad där "allt är tillåtet"^{[källa behövs]}.

Se även Nederländernas drogpolitik, Homosexuella äktenskap i Nederländerna.

Kultur

Huvudartikel: Nederländernas kultur

Nederländerna har en historia av många framstående målare. Under 1600-talet, när den holländska republiken var på toppen av sitt välstånd, var de "holländska mästarnas" tidsålder, så som Rembrandt van Rijn, Johannes Vermeer, Jan Steen och många andra. Bland berömda holländska målare under 1800-talet och 1900-talet finns Vincent van Gogh och Piet Mondriaan. M. C. Escher är en välkänd grafisk konstnär. En både berömd och ökänd holländsk mästerförfalskare är Han van Meegeren.

Nederländerna är hemland för filosoferna Erasmus av Rotterdam och Baruch Spinoza, och René Descartes huvudsakliga arbete utfördes där.

Under stormaktstiden blomstrade även holländsk litteratur, med Joost van den Vondel och P. C. Hooft som de mest kända namnen. Under 1800-talet skrev Multatuli om de inföddas dåliga förhållanden i de holländska kolonierna. Viktiga 1900-tals författare är Harry Mulisch, Jan Wolkers, Simon Vestdijk, Cees Nooteboom, Gerard van het Reve och Willem Frederik Hermans. Anne Franks dagbok skrevs under nazisternas ockupation av Nederländerna.

Repliker av nederländska byggnader finns i Huis ten Bosch, Nagasaki, Japan. En liknande holländsk by finns i Shenyang, Kina.

Nederländernas landsnummer vid telefonsamtal är 31.

Helgdagar

Datum	Svenskt namn	Lokalt namn	Anmärkningar
1 januari	Nyårsdagen	Nieuwjaar
mars/april	Påsk	Pasen	Påsken har två helgdagar.
30 april	Drottningens dag	Koninginnedag	Från början firades Koninginnedag på drottningens födelsedag. Nuförtiden firas den på kungens mormor Julianas födelsedag. (30 april är även nationaldag.)
4 maj		Dodenherdenking	En minnesdag för de som dog under andra världskriget, och de sista åren också för de som dog under krig i allmänhet.
5 maj	Frihetsdagen	Bevrijdingsdag	Firas till minne av den tyska kapitulationen under andra världskriget.
40 dagar efter påsk	Himmelsfärdsdagen	Hemelvaartsdag
7 veckor efter påsk	Pingst	Pinksteren	Pingsthelgen har två helgdagar.
5 december	Sankt Nikolaus afton	Sinterklaas	En föregångare till Jultomten, Sinterklaas, ger barnen presenter.
25 december, 26 december	Jul	Kerstmis	Julhelgen har två helgdagar: Första och Andra juldagen (Eerste Kerstdag, Tweede Kerstdag).

Sport

Fotboll är den populäraste sporten i Nederländerna. Andra stora sporter är hastighetsåkning på skridsko och cykling.

Framgångsrika nederländska skridskoåkare är Ard Schenk, Gianni Romme, Jochem Uytdehaage, Yvonne van Gennip och Marianne Timmer vilka samtliga är flerfaldiga olympiska mästare. Bland dagens aktiva kan nämnas Ireen Wust, Pauline van Deutekom och Sven Kramer.

Den mest kände nederländske cyklisten är Joop Zoetemelk som vunnit såväl VM som Tour de France.

Nederländska kampsportstävlande har haft stora framgångarna i K-1. Sedan starten 1993 fram till 2007 har inte mindre än 12 vinnare av 15 möjliga kommit från Nederländerna. Några kända är tävlande är Peter Aerts, Remy Bonjasky, Ernesto Hoost, Semmy Schil samt Badr Hari. Nederländerna har varit ett väldigt framgångsrikt land i fotboll. Det finns många kända fotbollsveteraner från Nederländerna, här är några exempel: Edwin van der Sar (slutat), Ruud Gullit (slutat), Dennis Bergkamp (slutat), Patrick Kluivert (slutat), Marco van Basten (tränare sc Heerenveen), Edgar Davids (slutat), Jaap Stam (slutat), Clarence Seedorf (Botafogo FR), Johan Cruyff (slutat) och Roy Makaay (slutat).

Internationella rankningar

Organisation	Undersökning	Rankning
Heritage Foundation/The Wall Street Journal	Index of Economic Freedom 2009	12 av 179
Reportrar utan gränser	Pressfrihetsindex 2008	16 av 173
Transparency International	Korruptionsindex 2008	7 av 180
United Nations Development Programme	Human Development Index 2012	4 av 186

Se även

Referenser

Noter

^ Population and population dynamics; month, quarter and year. Centraal Bureau voor de Statistiek
^ ”Human Development Report 2013” (på engelska). Förenta nationerna. 13 oktober 2013. http://issuu.com/undp/docs/hdr_2013_en?mode=window. Läst 4 april 2013.
^ Ministerie van Verkeer en Waterstaat. Cycling in the Netherlands avsnitt 1.1
^ Minocw.nl

Externa länkar

Kartor i Wikimedia Atlas relaterade till Nederländerna

Slå upp Nederländerna i ordlistan Wiktionary.

[1] Population and population dynamics; month, quarter and year. Centraal Bureau voor de Statistiek

[2] ”Human Development Report 2013” (på engelska). Förenta nationerna. 13 oktober 2013. http://issuu.com/undp/docs/hdr_2013_en?mode=window. Läst 4 april 2013.

[3] Ministerie van Verkeer en Waterstaat. Cycling in the Netherlands avsnitt 1.1

[4] Minocw.nl

[1]

[2]

[3]

[4]

<small">%	Ålder	<small">%
0,36	85+	1,05
0,60	80-84	1,18
1,14	75-79	1,74
1,55	70-74	1,95
1,93	65-69	2,13
2,30	60-64	2,33
2,77	55-59	2,69
3,73	50-54	3,60
3,65	45-49	3,54
3,93	40-44	3,81
4,27	35-39	4,08
4,25	30-34	4,05
3,63	25-29	3,54
3,04	20-24	2,93
2,96	15-19	2,83
3,11	10-14	2,97
3,20	05-09	3,06
3,11	00-04	2,98

Källa: International Data Base (2000)