Albanska köket

Tambëloriz, ett slags risgrynsgröt med mjölk, ris, kanel och nötter, ibland även russin.

Det albanska köket (albanskt uttal: [kuˈʒi:na ʃcipˈta:rɛ] — albanska: Kuzhina Shqiptare) är en representant för Medelhavsköket. Det är också ett exempel på medelhavskost baserad på den goda tillgången på olivolja, frukt grönsaker och fisk.

Albanernas matlagningstraditioner är olika, beroende på hur omgivningen är beskaffad. Jordmånen passar bra för nästan alla sorters örter, grönsaker och frukt.^[1]

Det albanska köket består av lokala rätter från hela Albanien. Många av dessa rätter är typiska för Balkan och medelhavsområdet, men några är lokala specialiteter. Lunchen är albanernas huvudmåltid där sallad av färska grönsaker som tomater, gurka, grön paprika, oliver, olivolja, vinäger och salt ofta förekommer, men även fisk.^[2]

Olivolja är det äldsta och mest använda matfettet i albansk matlagning, och har framställts sedan antiken över hela landet, men speciellt utefter kusten.^[3]^[4]^[5]^[6]^[7]

Restauranger som serverar snabbmat finns i de flesta storstäder i Albanien, trots att Tirana kanske är den enda huvudstaden i Europa där det inte finns någon McDonald's-restaurang.

Drycker

Mineralvatten är den mest uppskattade alkoholfria drycken i Albanien tillsammans med de kolsyrade dryckerna.

Referenser

^ Donato F. Romagnolo, Ornella I. Selmin (på engelska). Mediterranean Diet: Dietary Guidelines and Impact on Health and Disease. Humana Press, 2016. sid. 47. ISBN 9783319279695. https://books.google.de/books?id=rBKoCwAAQBAJ&pg=PA47&lpg=PA47&dq=albania+garlic+consumption&source=bl&ots=RZdIHYmrlL&sig=TLVHzvJ0fHKlqOIj8BJN89TLyVw&hl=de&sa=X&ved=0ahUKEwjI6-KWmZHYAhUDDuwKHYnxDG8Q6AEIUzAF#v=onepage&q=albania%20garlic%20consumption&f=false. Läst 25 november 2019
^ L. Maggioni, European Cooperative Programme for Plant Genetic Resources (på engelska). Report of a Working Group on Prunus: Sixth Meeting, 20-21 June, 2003, Budapest, Hungary : Seventh Meeting, 1-3 December 2005, Larnaca, Cyprus. Bioversity International. sid. 29–32. ISBN 9789290437321. https://books.google.de/books?id=4rGcs7DEyUEC&pg=PA29&lpg=PA29&dq=albania+largest+fig+plantation+in+the+balkan&source=bl&ots=Q1ifpnjS3i&sig=NeLnIg-6LFP51uZQo8Im-TKOGgQ&hl=de&sa=X&ved=0ahUKEwjW0-bR_MHYAhWKthQKHYPsB3wQ6AEIRjAJ#v=onepage&q=albania%20largest%20fig%20plantation%20in%20the%20balkan&f=false. Läst 25 november 2019
^ S. Velo; D. Topi. ”The Production Potential of the Olive Oil from Native Cultivars in Albania” (på engelska) (PDF). ijoer.com. Tirana. http://ijoer.com/Paper-April-2017/IJOER-APR-2017-18.pdf. Läst 25 november 2019.
^ ”THE OLIVE AND OLIVE OIL VALUE CHAIN IN ALBANIA” (på engelska) (PDF). eastagri.org. sid. 38–39. Arkiverad från originalet den 9 augusti 2017. https://web.archive.org/web/20170809072737/http://www.eastagri.org/files/Oil-Albania.pdf. Läst 25 november 2019.
^ ”Consumer Preferences for Olive Oil in Tirana, Albania” (på engelska) (PDF). ifama.org. sid. 2–3. https://www.ifama.org/resources/Documents/v13i3/ChanHalbrendt-Zhllima-Sisior-Imani-Leonetti.pdf. Läst 25 november 2019.
^ ”Assessing the Comparative Advantage of Albanian Olive Oil Production” (på engelska) (PDF). ageconsearch.umn.edu. sid. 2–3. https://ageconsearch.umn.edu/bitstream/92640/1/20091005_Formatted.pdf. Läst 25 november 2019.
^ ”1000-years old olive tree found in the Albanian village” (på engelska). ocnal.com. http://www.ocnal.com/2016/03/1000-years-old-olive-tree-found-in.html. Läst 25 november 2019.

[1] Donato F. Romagnolo, Ornella I. Selmin (på engelska). Mediterranean Diet: Dietary Guidelines and Impact on Health and Disease. Humana Press, 2016. sid. 47. ISBN 9783319279695. https://books.google.de/books?id=rBKoCwAAQBAJ&pg=PA47&lpg=PA47&dq=albania+garlic+consumption&source=bl&ots=RZdIHYmrlL&sig=TLVHzvJ0fHKlqOIj8BJN89TLyVw&hl=de&sa=X&ved=0ahUKEwjI6-KWmZHYAhUDDuwKHYnxDG8Q6AEIUzAF#v=onepage&q=albania%20garlic%20consumption&f=false. Läst 25 november 2019

[2] L. Maggioni, European Cooperative Programme for Plant Genetic Resources (på engelska). Report of a Working Group on Prunus: Sixth Meeting, 20-21 June, 2003, Budapest, Hungary : Seventh Meeting, 1-3 December 2005, Larnaca, Cyprus. Bioversity International. sid. 29–32. ISBN 9789290437321. https://books.google.de/books?id=4rGcs7DEyUEC&pg=PA29&lpg=PA29&dq=albania+largest+fig+plantation+in+the+balkan&source=bl&ots=Q1ifpnjS3i&sig=NeLnIg-6LFP51uZQo8Im-TKOGgQ&hl=de&sa=X&ved=0ahUKEwjW0-bR_MHYAhWKthQKHYPsB3wQ6AEIRjAJ#v=onepage&q=albania%20largest%20fig%20plantation%20in%20the%20balkan&f=false. Läst 25 november 2019

[3] S. Velo; D. Topi. ”The Production Potential of the Olive Oil from Native Cultivars in Albania” (på engelska) (PDF). ijoer.com. Tirana. http://ijoer.com/Paper-April-2017/IJOER-APR-2017-18.pdf. Läst 25 november 2019.

[4] ”THE OLIVE AND OLIVE OIL VALUE CHAIN IN ALBANIA” (på engelska) (PDF). eastagri.org. sid. 38–39. Arkiverad från originalet den 9 augusti 2017. https://web.archive.org/web/20170809072737/http://www.eastagri.org/files/Oil-Albania.pdf. Läst 25 november 2019.

[5] ”Consumer Preferences for Olive Oil in Tirana, Albania” (på engelska) (PDF). ifama.org. sid. 2–3. https://www.ifama.org/resources/Documents/v13i3/ChanHalbrendt-Zhllima-Sisior-Imani-Leonetti.pdf. Läst 25 november 2019.

[6] ”Assessing the Comparative Advantage of Albanian Olive Oil Production” (på engelska) (PDF). ageconsearch.umn.edu. sid. 2–3. https://ageconsearch.umn.edu/bitstream/92640/1/20091005_Formatted.pdf. Läst 25 november 2019.

[7] ”1000-years old olive tree found in the Albanian village” (på engelska). ocnal.com. http://www.ocnal.com/2016/03/1000-years-old-olive-tree-found-in.html. Läst 25 november 2019.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]