Kolonisationen av Kemi lappmark inleddes i Kemijärvi. Redan 1630 ska några bönder ha slagit sig ned vid Kemi träsk, men de första odlingsförsöken misslyckades. Nya bönder tog dock vid och 1635 fanns ett hemman vid träsket. Bönderna försörjde sig främst genom svedjebruk och fiske, vilket orsakade problem för den samiska befolkningen i området.[6]
Lantmätare Oluf Tresk noterade vid sin kartering av Kemi lappmark 1642 att det fanns ett hemman vid Kemi träsk. Han föreslog också att en kyrka skulle byggas vid sjös övre ända (där orten Kemijärvi nu ligger) eftersom där fanns gott om renlav, brännved och fiskemöjligheter. Samerna från fyra av de fem lappbyar som låg inom Kemi älvs vattenområde, Sodankylä, Sombio, Kemikylä och Kuolajärvi, samt Kitkajärvi öster om vattendelaren mot Vita havet, skulle lätt kunna ta sig dit. Kyrkplatsen i Kemijärvi anlades några år därefter och fick egen präst 1648. Det var en av de två första kyrkorna i Kemi lappmark – den andra, som tillkom samtidigt, låg i Enare.[7]
Kyrkbygget förde med sig en ökad inflyttning till Kemijärvi. År 1647 fanns tolv hemman vid träsket, varav sex öde, och 1648 tretton hemman, varav fem öde. Efter den förste prästens, Jakob Lapodius, död placerades prästen Esaias Mansueti Fellman i Kemijärvi 1662. Han verkade för en ökad inflyttning av bönder från Ijo och Uleå socknar. År 1692 fanns 20 hemman vid Kemi träsk.[6]
Befolkningen efter språk (modersmål) den 31 december 2022. Finska, svenska och samiska räknas som inhemska språk då de har officiell status i landet. Resten av språken räknas som främmande. För språk med färre än 10 talare är siffran dold av Statistikcentralen på grund av sekretesskäl.[12][3]
^ [ab] Tegengren, Helmer (1952). En utdöd lappkultur i Kemi lappmark: studier i Nordfinlands kolonisationshistoria. Acta Academiae Aboensis. Humaniora, 99-0435282-8 ; 19:4. Åbo: Åbo akademi. sid. 70–71. Libris1172930