Qin Shi Huangdi
Qin Shi Huangdi Ying Zheng 嬴政 Zhao Zheng 赵政 | |
---|---|
![]() | |
Staty av Qin Shi Huangdi utanför Terrakottaarmén. | |
Regeringstid | 221 f.Kr.–210 f.Kr. |
Företrädare | – |
Efterträdare | Qin Er Shi |
Kung av Qin
| |
Regeringstid | 246 f.Kr.–221 f.Kr. |
Företrädare | Kung Zhuangxiang |
Efterträdare | – |
Barn | Qin Er Shi Fu Su |
Personnamn | Ying Zheng 嬴政 alt. Zhao Zheng 赵政 |
Ätt | Ying (嬴) |
Far | sannolikt Kung Zhuangxiang möjligen Lü Buwei |
Mor | Änkedrottning Zhao |
Född | 259 f.Kr. Handan, Hebei |
Död | 10 september 210 f.Kr. Pingxiang, Hebei |
Begravd | Qin Shi Huangdis mausoleum |
Qin Shi Huangdi (
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Uppväxt och tidig karriär
[redigera | redigera wikitext]Ying Zhengs far Zichu (som var barnbarn till då regerande kung Zhaoxiang) satt som gisslan i staten Zhao där han förälskade sig i den då handelsresande Lü Buweis konkubin Zhao Ji. Tillsammans fick de Ying Zheng som föddes 259 f.Kr. i staden Handan i Hebei. Det finns teorier och antydningar i Shiji att det var Lü Buwei som var Ying Zhengs far.[2][3] När Ying Zheng var tretton år dog hans far, som då var den regerande kung Zhuangxiang av Qin. Ying Zheng kröntes 246 f.Kr.[4] som Kung av Qin.[5]
På grund av kungens låga ålder tillsattes erfarna ministrar för att styra landet. Lü Buwei tillsattes som försteminister och Li Si blev ministerns tjänare. Under de första åren vid makten gjordes en del militära kampanjer, och några interna uppror slogs ner. När kungen varit regent i nio år 238 f.Kr. firades hans myndighetsdag, och Ying Zheng började självständigt styra riket.[5][6]
” | [..] han har hög näsrygg, breda ögon, bröstkorg som en rovfågel och röst som en schakal. Hans godhet är inte särskilt framträdande och han har ett hjärta som en tiger eller varg [...] | „ |
– Wei Liao om Qin Shi Huangdi.[7] |
Vägen till kejsare
[redigera | redigera wikitext]I samband med Ying Zhengs myndighetsdag 238 f.Kr. uppdagades att markis Lao Ai planerade ett uppror och en attack mot Qinianpalatset (蕲年宫) (i dagens Fengxiang[8]). Lao Ai (som hade en relation med Ying Zhengs mor[9]) hade samlat styrkor från nomadfolken Rong och Di och genom förfalskade sigill även fått med sig landets egna soldater. Kungen arrangerade ett motanfall, och de drabbade samman i Xiangyang där upproret slogs ner. Lao Ai slets i stycken, och hela hans släkt avrättades. Lü Buwei blev avsatt året efter och Li Si blev försteminister.[7][6]
Qin hade sedan 400-talet f.Kr. i epoken De stridande staterna varit under fullt inbördeskrig med de sex tidigare feodalstaterna Han, Wei, Zhao, Chu, Qi och Yan. Under Qins föreningskrig med början 230 f.Kr. erövrade Qin den ena staten efter den andra.
![](https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/d/d3/Jingkeciqinwang.png/250px-Jingkeciqinwang.png)
Första mordförsöket
[redigera | redigera wikitext]Efter att Zhao var erövrat 228 f.Kr. insåg staten Yans hov att de var nästa på tur att erövras. 227 f.Kr. skickades därför yrkesmördaren Jing Ke för att med en krigslist mörda Ying Zheng. Ying Zheng lät sig vilseledas av gåvor i form av en karta och huvudet av en efterlyst general, men överlevde mordförsöket med en hårsmån.[10]
År 221 f.Kr. erövrade Qin slutligen den sista konkurrerande staten, och hela Kina var nu enat och styrdes av Ying Zheng.[11]
Tiden som kejsare
[redigera | redigera wikitext]![]() |
![]() | |
Vänster: Stämpel med den standardiserade sigillskriften från Qindynastin.
Höger: Ett standardiserat Banliang-mynt från Qindynastin. ( |
"Allt under himlen" var erövrat 221 f.Kr. och Ying Zheng grundade Qindynastin (221–206 f.Kr.) Han slog samman de mytologiska titlarna "härskare" (
Bokbränning och begravning av akademiker
[redigera | redigera wikitext]213 f.Kr. godkände Qin Shi Huangdi försteminister Li Si förslag att alla böcker som inte handlade om medicin, spådomskonst, skogsbruk eller historia skriven av Qin-historiker skulle brännas. Böcker såsom Sångernas bok, Dokumentens bok och andra filosofiska verk från de "hundra skolorna" skulle brännas. Anledningen var att Qindynastin gått in i en ny tid där allt fått en fast form utan krig. Akademiker som hänvisade till antiken kunde förvilla folket och lärda har tidigare i historien använt sin kunskap för att revoltera mot överheten. Att använda antiken för att kritisera nuet skulle bestraffas med utrotning av släkten. Året efter avrättade Qin Shi Huangdi 460 akademiker som ansågs ha brutit påbudet.[17]
Andra mordförsöket
[redigera | redigera wikitext]![](https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/b/bc/Yishankeshi.jpg/250px-Yishankeshi.jpg)
Qin Shi Huangdi gjorde fem inspektionsresor genom sina erövrarde landområden. Under resorna besökte han flera heliga berg och reste totalt sju stelar med texter om den nya regimen och om hans bedrifter.[18] Under Qin Shi Huangdis tredje inspektionsresa 215 f.Kr. passerade följet genom Bolangsha (
Död och begravning
[redigera | redigera wikitext]Under hemresan från sin femte inspektionsresa blev Qin Shi Huangdi allvarligt sjuk. Kejsaren avled på bingyin-dagen den sjunde månaden (10 september[20]) 210 f.Kr. i Shaqiupalatset (
Genom en konspiration mellan försteministern Li Si, eunucken Zhao Gao och kejsarens yngre son Ying Huhai ändrades tronföljden. Det äkta testamentet ersattes med ett förfalskat brev med Qin Shi Huangdis sigill där den rättmätiga tronföljaren prins Fu Su dömdes till självmord tillsammans med general Meng Tian för att de påstods varit illojala. Ying Huhai kröntes 210 f.Kr. till kejsar Qin Er Shi.[23]
Verk och eftermäle
[redigera | redigera wikitext]Kinesiska muren
[redigera | redigera wikitext]Qin Shi Huangdi uppförde den mur som i populärhistoria tillskrivs ursprunget till den kinesiska muren och har kallats "Den 10 000 li långa muren" (
Sökandet efter odödlighet
[redigera | redigera wikitext]Qin Shi Huangdi levde i ständig oro för döden. När han reste i landet hade han med sig musiker som framförde oden om den odödliga människan.[22] Magikern Xu Shi berättade att det i havet fanns tre berg (Penglai, Fangzhang och Yingzhou) där det bor odödliga människor. Kejsaren skickade iväg Xu Shi på stora kostsamma expeditioner för att hitta dessa platser. Xu Shi's dyra resor gav inget resultat, och Xu Shi skyllde sina misslyckanden på att stora hajar försvårade sökandet. Under kejsarens femte inspektionsresa gav kejsaren sig själv ut till havs för att försöka fånga dessa stora hajar som störde jakten på odödligheten.[13][22] Utöver Xu Shis expeditioner skickade kejsaren även ut mäster Lu av Yan, Han Zhong, Hou Gong och Shi Sheng för att leta efter det elixir som gav odödlighet.[27]
” | Elixiret från Penglai går att få tag på, men stora hajar försvårar ideligen åtkomsten och gör att vi inte når fram. Om vi skulle kunna rekvirera en god skytt som kan följa med oss skulle vi kunna skjuta hajarna med repeterarmborst. | „ |
– Magikern Xu Shi förklarar varför han inte hittat odödlighetens elixir.[22] |
![](https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/9/9b/The_Color_of_Terracotta_Warriors.jpg/250px-The_Color_of_Terracotta_Warriors.jpg)
Terrakottaarmén och Kejsarens mausoleum
[redigera | redigera wikitext]Qin Shi Huangdi uppförde sitt mausoleum öster om Xi'an i Lintong vid Liberget. Mausoleet är ett av världshistoriens absolut största gravkomplex. Graven är övertäckt av en handgjord pyramidformad kulle som är omgiven av en gravgård och flera andra intilliggande monument. Graven är mest känd för Terrakottaarmén som år 1974 hittades cirka två km öster om graven, men det har även gjorts flera extraordinära fynd precis i gravens närområde såsom två hästekipage i brons, 120 stenrustningar och 46 bronsfåglar. Gravpyramiden tros kunna innehålla en av världshistoriens intressantaste arkeologiska skatter, men den är ännu inte utgrävd.[28][29]
Qin Shi Huangdi i populärkulturen
[redigera | redigera wikitext]Evert Taubes dikt "Muren och böckerna" berättar historien om Shi Huangdi, kinesiska murens tillkomst och bokbränningen; "Det var Chi-Huang-Ti, kung av Tsin Som lät bygga den kinesiska muren, Och bränna alla böcker i Kina [...]"[30]
Släktträd
[redigera | redigera wikitext]Släktträd över Qin Shi Huangdis familj.[31] Ying Ziyings position i släktträdet är omdiskuterad.[32] Gulfärgad ruta betyder regent över Qin, eller Qindynastin.
Kung Xiaowen![]() | Änkedrottning Xia![]() | ||||||||||||||||||||
Kung Zhuangxiang![]() | Änkedrottning Zhao![]() | Lü Buwei![]() | |||||||||||||||||||
Qin Shi Huangdi![]() | ?![]() | ||||||||||||||||||||
Qin Er Shi![]() | Fu Su![]() | Ying Ziying![]() | |||||||||||||||||||
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ ”Shihuangdi” (på engelska). Encyclopædia Britannica. https://global.britannica.com/biography/Shihuangdi. Läst 28 mars 2017.
- ^ Sima, Qian (2016). ”Ett ödestigert triangeldrama”. Kinas förste kejsare. övers. Pettersson, Bengt. Natur & Kultur. sid. 125. ISBN 9789127143029. http://www.adlibris.com/se/bok/kinas-forste-kejsare-9789127143029
- ^ ”Persons in Chinese History - Emperor Qin Shihuang
秦 始 皇 Ying Zheng 嬴政 the First Emperor of Qin” (på engelska). ChinaKnowledge.de. http://www.chinaknowledge.de/History/Han/personsqinshihuang.html. Läst 20 november 2016. - ^ ”Rulers of Qín (
秦 )” (på engelska). 诸子百 家 Chinese Text Project. http://ctext.org/dynasty.pl?if=en&id=1241. Läst 5 augusti 2016. - ^ [a b] Sima, Qian (2016). ”Första kejsarens biografi”. Kinas förste kejsare. övers. Pettersson, Bengt. Natur & Kultur. sid. 51–54. ISBN 9789127143029. http://www.adlibris.com/se/bok/kinas-forste-kejsare-9789127143029
- ^ [a b c d] 张,
英 聘 (2003). ”The First Emperor -- Qin Shi Huang” (på engelska). THE HISTORY AND CIVILIZATION OF CHINA.中央 文献 出版 社 . sid. 50–52. ISBN 7-5073-1360-3 - ^ [a b] Sima, Qian (2016). ”Första kejsarens biografi”. Kinas förste kejsare. övers. Pettersson, Bengt. Natur & Kultur. sid. 54–59. ISBN 9789127143029. http://www.adlibris.com/se/bok/kinas-forste-kejsare-9789127143029
- ^ ”Western Han Pier Storehouse Site of the Qianhe River, Changqing, Fengxiang County, Shaanxi”. Shaanxi Provincial Institute of Archaeology språk = engelska. Arkiverad från originalet den 25 november 2016. https://web.archive.org/web/20161125180142/http://www.kaogu.net.cn/uploads/soft/Chinese%20Archaeology/6/Western%20Han%20Pier%20Storehouse%20Site%20of%20the%20Qianhe%20River%2C%20Changqing%2C%20Fengxiang%20County%2C%20Shaanxi.pdf. Läst 17 november 2016.
- ^ ”Persons in Chinese History - Lao Ai 嫪毐” (på engelska). ChinaKnowledge.de. http://www.chinaknowledge.de/History/Zhou/personslaoai.html. Läst 24 november 2016.
- ^ Sima, Qian (2016). ”Jing Ke och mordförsöket på kungen av Qin”. Kinas förste kejsare. övers. Pettersson, Bengt. Natur & Kultur. sid. 131–148. ISBN 9789127143029. http://www.adlibris.com/se/bok/kinas-forste-kejsare-9789127143029
- ^ Sima, Qian (2016). ”Första kejsarens biografi”. Kinas förste kejsare. övers. Pettersson, Bengt. Natur & Kultur. sid. 59–61. ISBN 9789127143029. http://www.adlibris.com/se/bok/kinas-forste-kejsare-9789127143029
- ^ Hägerdal, Hans (2012). ”Qin och Han. Det tidiga kejsardömet”. Kinas historia. Historiska media. sid. 63. ISBN 978-91-87031-24-3
- ^ [a b] Sima, Qian (2016). ”Första kejsarens biografi”. Kinas förste kejsare. övers. Pettersson, Bengt. Natur & Kultur. sid. 64–73. ISBN 9789127143029. http://www.adlibris.com/se/bok/kinas-forste-kejsare-9789127143029
- ^ Portal, Jane (2007). ”Qin coins” (på engelska). The first Emperor: China's terracotta army. British Museum Press. sid. 80–82. ISBN 0714124478. https://books.google.se/books?id=DWRTFl36nksC&lpg=PP1&dq=Portal%2C%20Jane%20The%20first%20Emperor%3A%20China's%20terracotta%20army&hl=sv&pg=PA78#v=onepage&q&f=false
- ^ Zhang, Qizhi (2015). ”Transportation Systems and Cultural Communication in Ancient China” (på engelska). An Introduction to Chinese History and Culture. Springer. sid. 84–85. ISBN 3662464810. https://books.google.se/books?id=1QhJCAAAQBAJ&lpg=PA107&dq=An%20Introduction%20to%20Chinese%20History%20and%20Culture%20Qizhi%20Zhang&hl=sv&pg=PA84#v=onepage&q&f=false
- ^ ”Lingqu Canal” (på engelska). Unesco. http://whc.unesco.org/en/tentativelists/5814/. Läst 20 november 2016.
- ^ [a b] Sima, Qian (2016). ”Första kejsarens biografi”. Kinas förste kejsare. övers. Pettersson, Bengt. Natur & Kultur. sid. 79–82. ISBN 9789127143029. http://www.adlibris.com/se/bok/kinas-forste-kejsare-9789127143029
- ^ Portal, Jane (2007). ”Imperial tours and mountain inscriptions” (på engelska). The first Emperor: China's terracotta army. British Museum Press. sid. 105–107. ISBN 0714124478. https://books.google.se/books?id=DWRTFl36nksC&lpg=PP1&dq=Portal%2C%20Jane%20The%20first%20Emperor%3A%20China's%20terracotta%20army&hl=sv&pg=PA136#v=onepage&q&f=false
- ^ Sanft, Charles (2014). ”Outline of the Progress” (på engelska). Communication and Cooperation in Early Imperial China: Publicizing the Qin Dynasty. State University of New York Press. sid. 79–84. ISBN 978-1438450377. https://books.google.se/books?id=BOhTAgAAQBAJ&lpg=PA33&dq=Communication%20and%20Cooperation%20in%20Early%20Imperial%20China%20Charles%20Sanft&hl=sv&pg=PA79#v=onepage&q&f=false
- ^ [a b] Scott, Michael (2016). ”Making connections” (på engelska). Ancient Worlds: An Epic History of East and West. Hutchinson. sid. 165. ISBN 978-0091958817. https://books.google.se/books?id=QlUyCwAAQBAJ&lpg=PP1&dq=Ancient%20Worlds%3A%20An%20Epic%20History%20of%20East%20and%20West%20Michael%20Scott&hl=sv&pg=PA165#v=onepage&q&f=false
- ^ ”
秦 始 皇 死 在 哪里?秦 始 皇 为什么病死 沙 丘 ?” (på kinesiska). 纵观历史网 www.zgls5000.net. Arkiverad från originalet den 26 november 2016. https://web.archive.org/web/20161126001555/http://www.zgls5000.net/qinchao/11123.html. Läst 20 november 2016. - ^ [a b c d] Sima, Qian (2016). ”Första kejsarens biografi”. Kinas förste kejsare. övers. Pettersson, Bengt. Natur & Kultur. sid. 85–91. ISBN 9789127143029. http://www.adlibris.com/se/bok/kinas-forste-kejsare-9789127143029
- ^ Sima, Qian (2016). ”Li Si och konspirationerna i det kejserliga hovet”. Kinas förste kejsare. övers. Pettersson, Bengt. Natur & Kultur. sid. 159–166. ISBN 9789127143029. http://www.adlibris.com/se/bok/kinas-forste-kejsare-9789127143029
- ^ ”wanli changcheng
萬 里 長城 The Great Wall” (på engelska) (html). ChinaKnowledge.de. http://www.chinaknowledge.de/History/Terms/changcheng.html. Läst 30 december 2015. - ^ Portal, Jane (2007). ”Long walls in the Warring State and the Qin great Wall” (på engelska). The first Emperor: China's terracotta army. British Museum Press. sid. 53-56. ISBN 0714124478. https://books.google.se/books?id=DWRTFl36nksC&lpg=PP1&dq=Portal%2C%20Jane%20The%20first%20Emperor%3A%20China's%20terracotta%20army&hl=sv&pg=PA55#v=onepage&q&f=false
- ^ Portal, Jane (2007). ”THE FRISE OF THE QIN AND THE MILITARY CONQUEST OF THE WARRING STATE” (på engelska). The first Emperor: China's terracotta army. British Museum Press. sid. 36. ISBN 0714124478. https://books.google.se/books?id=DWRTFl36nksC&lpg=PP1&dq=Portal%2C%20Jane%20The%20first%20Emperor%3A%20China's%20terracotta%20army&hl=sv&pg=PA42#v=onepage&q&f=false
- ^ Sima, Qian (2016). ”Första kejsarens biografi”. Kinas förste kejsare. övers. Pettersson, Bengt. Natur & Kultur. sid. 73– 77. ISBN 9789127143029. http://www.adlibris.com/se/bok/kinas-forste-kejsare-9789127143029
- ^ Portal, Jane (2007). ”The first emperor's tomb” (på engelska). The first Emperor: China's terracotta army. British Museum Press. sid. 116–158. ISBN 0714124478. https://books.google.se/books?id=DWRTFl36nksC&lpg=PP1&dq=Portal%2C%20Jane%20The%20first%20Emperor%3A%20China's%20terracotta%20army&hl=sv&pg=PA136#v=onepage&q&f=false
- ^ Portal, Jane (2007). ”The terracotta army” (på engelska). The first Emperor: China's terracotta army. British Museum Press. sid. 159–203. ISBN 0714124478. https://books.google.se/books?id=DWRTFl36nksC&lpg=PP1&dq=Portal%2C%20Jane%20The%20first%20Emperor%3A%20China's%20terracotta%20army&hl=sv&pg=PA136#v=onepage&q&f=false
- ^ ”Kinesiska Muren”. DagVag. http://www.dagvag.se/texter/kinesiskamuren.htm. Läst 24 november 2016.
- ^ Sima, Qian (2016). Kinas förste kejsare. övers. Pettersson, Bengt. Natur & Kultur. ISBN 9789127143029. http://www.adlibris.com/se/bok/kinas-forste-kejsare-9789127143029
- ^ ”Persons in Chinese History - The Second Emperor of Qin
秦 二 世 皇 , Prince Fusu 扶蘇 and King Ziying秦 王子 嬰” (på engelska). ChinaKnowledge.de. http://www.chinaknowledge.de/History/Han/personsqinershihuang.html. Läst 21 november 2016.
Tryckta källor
[redigera | redigera wikitext]- Sima, Qian (2016). Kinas förste kejsare. övers. Pettersson, Bengt. Natur & Kultur. ISBN 9789127143029. http://www.adlibris.com/se/bok/kinas-forste-kejsare-9789127143029
- 张,
英 聘 (2003) (på engelska). THE HISTORY AND CIVILIZATION OF CHINA.中央 文献 出版 社 . ISBN 7-5073-1360-3. http://www.amazon.com/History-Civilization-China-Zhang-Yingpin/dp/7507313603 - Sanft, Charles (2014) (på engelska). Communication and Cooperation in Early Imperial China: Publicizing the Qin Dynasty. State University of New York Press. ISBN 978-1438450377. https://www.amazon.co.uk/Communication-Cooperation-Early-Imperial-China/dp/1438450370/ref=sr_1_1?s=books&ie=UTF8&qid=1479575497&sr=1-1&keywords=9781438450377
- Portal, Jane (2007) (på engelska). The first Emperor: China's terracotta army. British Museum Press. ISBN 0714124478. http://www.amazon.com/first-Emperor-Chinas-terracotta-army/dp/0714124478/ref=la_B005USPUYS_1_1?s=books&ie=UTF8&qid=1451537063&sr=1-1
- Hägerdal, Hans (2012). Kinas historia. Historiska media. ISBN 978-91-87031-24-3
- Zhang, Qizhi (2015) (på engelska). An Introduction to Chinese History and Culture. Springer. ISBN 3662464810. https://www.amazon.co.uk/Introduction-Chinese-History-Culture-Academic-ebook/dp/B00W6O8LCC/ref=sr_1_1?s=books&ie=UTF8&qid=1479966799&sr=1-1&keywords=9783662464823
- Scott, Michael (2016) (på engelska). Ancient Worlds: An Epic History of East and West. Hutchinson. ISBN 978-0091958817. https://www.amazon.co.uk/Ancient-Worlds-Epic-History-East/dp/0091958814/ref=sr_1_1?s=books&ie=UTF8&qid=1479636283&sr=1-1&keywords=9780091958817
Litteratur
[redigera | redigera wikitext]- Christensen, Else (2008). ”Kinas förste kejsare ville ha evigt liv”. Världens historia (nr. 17): sid. 46-53. ISSN 1654-9465.
- Kjærbye Petersen, Rasmus (2006). ”Kinas förste kejsare”. Allt om historia (nr. 6): sid. 22-26. ISSN 1653-3224.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]Wikimedia Commons har media som rör Qin Shi Huangdi.
|
|
|