(Translated by https://www.hiragana.jp/)
Gansu – Wikipedia Hoppa till innehållet

Gansu

Från Wikipedia
Gansu
kinesiska : あま肃省?
pinyin: Gānsù shěng
Fortet vid Jiayupasset i den kinesiska muren.Fortet vid Jiayupasset i den kinesiska muren.
Förkortning: 陇   (pinyin: Lǒng)
Typ av område: Provins
Huvudstad: Lanzhou
Yta: 454 236 km²
7:e störst i Kina
Folkmängd:* 25 575 254 (2010)
22:a folkrikast i Kina
Befolknings-
täthet:
56 inv./km²
BNP:* 12 836 ¥/inv.
Provins-
guvernör
:
Ren Zhenhe
Parti-
sekreterare
:
Hu Changsheng
Officiell webbplats
Gansus läge i Kina.
Gansus läge i Kina.
*Källa för folkmängd: http://www.geohive.com/cntry/CN-62_ext.aspx
Källa för BNP: http://thechinaperspective.com/topics/province/gansu/

Gansu, även stavat Kansu, är en provins i nordvästra Kina som gränsar till Inre Mongoliet i norr och av Qinghai-provinsen i söder. Provinshuvudstad är Lanzhou.

Norra delen av Gansu hör till det nordkinesiska taffellandet, vars berggrund nästan uteslutande är bildad av stenkolsformationen, men täckt av löss; västra och södra delarna genomdrags av kedjor från Kunlunbergen. Gula floden flyter genom provinsens södra delar vid Qilianbergen och får där det mesta av sitt vatten. Delar av Gobiöknen går in i Gansu-provinsen.

Med undantag av den torra nordvästra delen och de högre bergen är Gansu täckt av vackra skogar, betesmarker och åkrar. Provinsen är ovanligt rik på guld-, silver-, koppar- och järnmalm. Många växter som brukas i kinesisk medicin växer i området. BNP per capita är 4 479 renminbi.

Fram till någon gång mellan åren 174 till 161 f.Kr. hade folket Yuezhi ett rike i provinsen, men blev då erövrade och bortkörda av Xiongnu.[1]

Området var inledningsvis ett militärguvernement under Xixia-riket och dess namn är en kombination av prefekturerna Ganzhou och Suzhou. Provinsen etablerades först 1286 under Yuandynastin, men införlivades i Shaanxi-provinsen under Mingdynastin. Gansu återupprättades som provins av Qingdynastin på 1660-talet och då ingick även det territorium som idag utgör regionen Ningxia.[2]

År 1920 och 1932 drabbades provinsen av svåra jordbävningar, med 180 000 respektive 70 000 döda som följd.

Huvudartikel: Politik i Gansu

Den politiska makten i Gansu utövas officiellt av provinsen Gansus folkregering, som leds av den regionala folkkongressen och guvernören i provinsen. Dessutom finns det en regional politiskt rådgivande konferens, som motsvarar Kinesiska folkets politiskt rådgivande konferens och främst har ceremoniella funktioner. Provinsens guvernör sedan december 2020 är Ren Zhenhe.

I praktiken utövar dock den regionala avdelningen av Kinas kommunistiska parti den avgörande makten i Hubei och partisekreteraren i regionen har högre rang i partihierarkin än guvernören. Sedan december 2022 heter partisekreteraren Hu Changsheng.

Administrativ indelning

[redigera | redigera wikitext]

Gansu är indelat i tolv städer med status som prefektur och två autonoma prefekturer:

Karta Nr Namn Kinesiska Pinyin Centralort Typ
1 Jiuquan さけいずみ Jiǔquán shì Suzhou Stad på prefekturnivå
2 Jiayuguan よしみ峪关 Jiāyùguān shì Jiayuguan Stad på prefekturnivå
3 Zhangye 张掖 Zhāngyè shì Ganzhou Stad på prefekturnivå
4 Jinchang きむあきら Jīnchāng shì Jinchuan Stad på prefekturnivå
5 Wuwei 武威ぶい Wǔwēi shì Liangzhou Stad på prefekturnivå
6 Baiyin しろ银市 Báiyín shì Baiyin Stad på prefekturnivå
7 Lanzhou 兰州 Lánzhōu shì Chengguan Stad på prefekturnivå
8 Linxia 临夏かいぞく自治じちしゅう Línxià huízú zìzhìzhōu Linxia Autonom prefektur för huikineser
9 Gannan あまみなみぞうぞく自治じちしゅう Gānnán zāngzú zìzhìzhōu Hezuo Autonom prefektur för tibetaner
10 Dingxi てい西市さいち Dìngxī shì Anding Stad på prefekturnivå
11 Longnan 陇南 Lǒngnán shì Wudu Stad på prefekturnivå
12 Tianshui 天水てんすい Tiānshuǐ shì Qinzhou Stad på prefekturnivå
13 Pingliang ひら凉市 Píngliàng shì Kongtong Stad på prefekturnivå
14 Qingyang 庆阳 Qìngyáng shì Xifeng Stad på prefekturnivå
  1. ^ ”Yuezhi | ancient people | Britannica” (på engelska). www.britannica.com. https://www.britannica.com/topic/Yuezhi. Läst 6 januari 2023. 
  2. ^ Endymion Porter Wilkinson, Chinese History: A New Manual (Cambridge, MA: Harvard University Asia Center, 2012), s. 233.
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Kansu, 1904–1926.