Rusinska
| rusinska | |
| русиньскый язык | |
| Talas i |  Tjeckien Ungern Polen Serbien Slovakien |
|---|---|
| Region | Karpaterna |
| Antal talare | 623 500 [1] |
| Status | hotat |
| Språkfamilj | Indoeuropeiskt
|
| Språkkoder | |
| ISO 639‐3 | rue |
Rusinska eller rutenska är ett slaviskt språk (östslaviskt under västslavisk påverkan eller vice versa), talat av rusiner. En av dialekterna av rusinska är ett av de sex officiella språken i Vojvodina i norra Serbien (där omkring 18 000 talare är bosatta). Det är även ett erkänt minoritetsspråk i Bosnien och Hercegovina, Kroatien, Rumänien, Serbien, Slovakien och Ungern. I Ukraina, där språket också talas, räknas det som en ukrainsk dialekt. Det skrivs med ett kyrilliskt alfabet som närmast liknar det ukrainska.
Den svenske slavisten Sven Gustavsson har forskat och skrivit om detta språk.[2][3]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ Ethnologue - Bulgarian
- ^ Gustavsson Sven, Starý Zdenek, red (på engelska). Minority languages in Central Europe. International journal of the sociology of language, 99-0135879-5 ; 120. Berlin: Mouton de Gruyter. Libris 2235205
- ^ Kerstin Nyström (2013). ”Professor Sven Gustavsson, Uppsala, död”. Nordisk Østforum 27 (02). Arkiverad från originalet den 13 augusti 2021. https://web.archive.org/web/20210813004435/https://www.idunn.no/nof/2013/02/professor_sven_gustavsson_uppsala_dd. Läst 9 april 2022.
 |
Wikipedia har en upplaga på Rusinska. |
| |||||||||||||||||||||||