Tofu
Tofu | |||||||||||||||||||||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Tofu | |||||||||||||||||||||||||
Kinesiska namn | |||||||||||||||||||||||||
Traditionell kinesiska | | ||||||||||||||||||||||||
Förenklad kinesiska | | ||||||||||||||||||||||||
Hanyu pinyin | dòufu, dòufǔ | ||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||
Vietnamesiskt namn | |||||||||||||||||||||||||
Vietnamesiska | đậu phụ eller đậu hũ eller tàu hũ | ||||||||||||||||||||||||
Thailändskt namn | |||||||||||||||||||||||||
Thai | เต้าหู้IPA: [tâohûː] | ||||||||||||||||||||||||
Koreanskt namn | |||||||||||||||||||||||||
Hangul | 두부 | ||||||||||||||||||||||||
Hanja | | ||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||
Japanskt namn | |||||||||||||||||||||||||
Kanji | | ||||||||||||||||||||||||
Hiragana | とうふ (tōfu) | ||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||
Malajiskt namn | |||||||||||||||||||||||||
Malajiska | tauhu | ||||||||||||||||||||||||
Indonesiskt namn | |||||||||||||||||||||||||
Indonesiska | tahu | ||||||||||||||||||||||||
Filippinskt namn | |||||||||||||||||||||||||
Tagalog | tokwa | ||||||||||||||||||||||||
Tamiliskt namn | |||||||||||||||||||||||||
Tamil | தஹு (tahu) |
Tofu (
Tofu tillverkades först i Kina, men har spridits med den vegetariska kosthållningen. [Citat behövs]
Tofu kan köpas i olika hårdhetsgrader i mataffärer och är en basvara inom det östasiatiska köket. Japansk tofu säljs oftast i två hårdhetsgrader. Hård tofu kallas bomullstofu (japanska
Tofu är en av flera sojamjölksprodukter som finns i det kinesiska och japanska köket.
Tofutillverkning
[redigera | redigera wikitext]Att göra tofu är delvis som att ysta vanlig ost (därav namnet "bönost"). De blötlagda sojabönorna mals och kokas i vatten några minuter. Då har det bildats rikligt med skum på ytan. Produkten är sojamjölk som koaguleras på ett liknande sätt som komjölksost.
Ett koaguleringsmedel tillsätts och rörs igenom vätskan. Kineserna använder gips (kalciumsulfat) och japanerna nigari (にがり) som är ett extrakt från havsvatten sedan bordssalt (natriumklorid) har framställts. När sojamjölken flockar sig, hälls vätskan tillsammans med ostmassan med slev i en träform klädd med silduk och massan pressas under en vikt. Ytterligare pressning görs på en sluttande träskiva om tofun skall vara hårdare.
Har man inte en fyrkantig form kan även ett rent bomullstyg användas tillsammans med en vanlig sil.
Framställningen är tidskrävande på grund av att stora mängder vatten måste kokas upp för att producera en mindre mängd tofu. I Kina och Japan sköts tofutillverkningen av specialister som motsvarar bagare.
För kinugoshi (
Näringsvärde
[redigera | redigera wikitext]Näringsvärdet för sojamjölk och tofu liknar komjölk, med ett undantag: om gips har använts som koaguleringsmedel för att producera tofu, vilket är vanligare i Kina, blir kalciuminnehållet högre. I tofu som görs enligt den japanska metoden med nigari, är kalciuminnehållet lägre.[1]
Okara
[redigera | redigera wikitext]Okara (
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ Tamsyn Burgmann (29 augusti 2007). ”Soon dubu simmers under the radar”. Toronto Star. http://www.thestar.com/living/Food/article/250747. Läst 29 mars 2013.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Recept.
- How nigari is made (engelska)