Eta

Grekiska alfabetet
Enhetsalfabetet
Αあるふぁ αあるふぁ Alfa	Νにゅー νにゅー Ny
Βべーた βべーた Beta	Ξくしー ξくしー Xi
Γがんま γがんま Gamma	Οおみくろん οおみくろん Omikron
Δでるた δでるた Delta	Πぱい πぱい Pi
Εいぷしろん εいぷしろん Epsilon	Ρろー ρろー Rho
Ζぜーた ζぜーた Zeta	Σしぐま σしぐま ς Sigma
Ηいーた ηいーた Eta	Τたう τたう Tau
Θしーた θしーた Theta	Υうぷしろん υうぷしろん Ypsilon
Ιいおた ιいおた Jota	Φふぁい φふぁい Fi
Κかっぱ κかっぱ Kappa	Χかい χかい Chi
Λらむだ λらむだ Lambda	Ψぷさい ψぷさい Psi
Μみゅー μみゅー My	Ωおめが ωおめが Omega
Extra tecken i äldre alfabet¹
Digamma	San
Heta
Numeriska tecken¹
Stigma	Sampi
Koppa
Extra tecken i andra språk¹
Jot	Sjo
	¹Källor: se Grekiska alfabetet#Referenser

Uppslagsordet ”Ηいーた” leder hit. För den till utseende identiska latinska bokstaven, se H. För den till utseende identiska kyrilliska bokstaven, se Н. För andra betydelser, se Eta (olika betydelser).

Eta (grekiska ήτα éta) (versal: Ηいーた, gemen: ηいーた) är den sjunde bokstaven i det grekiska alfabetet men var ursprungligen den åttonde, och hade därför i det joniska talbeteckningssystemet siffervärdet 8.^[1] Dess ljudvärde var ursprungligen ett långt aspirerat e, heː, eller bara [h]. När alfabetet standardiserades i Grekland i början av 400-talet f.Kr. så hade det där förändrats mer åt ett öppnare [ɛː], men i kolonierna på Sicilien och i Italien fortsatte bokstaven att användas för h-ljudet, vilket ledde till att eta i det latinska alfabetet motsvaras av H, h. I modern grekiska har ljudvärdet förändrats till [i].

Eta (gement ηいーた) används inom mikroekonomi som en beteckning för inkomstelasticitet, medan den inom (elektro)mekanik och termodynamik betecknar verkningsgrad: : $\eta ={\frac {P_{2}}{P_{1}}}$ där P₁ är den tillförda energin, P₂ den nyttjade energin, och ηいーた verkningsgraden i procent.

Unicode[redigera | redigera wikitext]

	decimalt	hexadecimalt	HTML
ηいーた	951	3B7	η
Ηいーた	919	397	Η

Källor[redigera | redigera wikitext]

^ Aaboe, Asger (1969). Antikens matematik. Prisma Stockholm. sid. 115

[antik_matte-1] Aaboe, Asger (1969). Antikens matematik. Prisma Stockholm. sid. 115

[1]